Tenggrenstorps varv
- Verksamhetstid ca 1850 – ca 1888
- Ägare: Carl Wikström ? – 1853. Hjalmar Geijer ? – 1858. Carl Johan Andersson 1859 – 1887 . C. J. Anderssons sterbhus 1887 – ?
- Antal anställda: Omkring 50
- Nybyggnad av fartyg (ca 50) bl.a skonare, galeaser och segelångare samt reparationer.
Vid Tenggrenstorp byggs det skutor efter skeppsbyggmästare Kierkegaards ritningar i mitten av 1850-talet, då löjtnant Hjalmar Geijer äger stället. Brukspatron Carl Wikström var ägare till ”landeriet” Tenggrenstorp fram till sin död i februari 1853. Wikström som tidigare varit en av Vänersborgs rikaste personer gjorde konkurs redan 1842 ( ägde Kollerö bruk mellan Vänersborg – Uddevalla, Glosfors bruk i Värmland samt de ”Wikströmska” sågarna i Trollhättan), och lär ha dött på Tenggrenstorp helt utblottad.
Wikström hade före nedgången och det slutliga fallet varit en av stadens största skeppsredare.
1859 köper C. J. Andersson Tenggrenstorp och flyttar dit sin varvsverksamhet. Tidigare har han arrenderat stadens varv vid Dyviken.
Vid Tenggrenstorps varv låter han nu bygga en mängd fartyg, både för inrikes och utrikes fart. Han bygger till sig själv, men också för försäljning till annan ort.
En koll i rullan vid sjömanshuset i Vänersborg 1859 visar att C. J. Andersson detta år redar hela 28 fartyg av olika typer. 1869 är antalet 19 st och 1875 18 st.
C. J. Andersson går bort 1887, men sterbhuset står som ägare ytterligare något eller några år.
Tenggrenstorps varv. Odaterad teckning av bryggarmästare Oscar West, så som han såg det. Till vänster Gropbron över Karls grav. På land ser man två båtar under byggnad, och till höger skymtar baskistan, i vilken man värmde virket till bordläggningen.
Bokhållaren, sedermera Vänersborgs störste skeppsredare C. J. Andersson (1815 – 1887).
Reg 1123 ”Wenersborg”, byggd på Tenggrenstorp 1860 för C. J. Anderssons räkning. Avsedd att segla i utrikes fart.
Tenggrenstorps varv på kartan
